Jultomten besöker Vasaparken

Lucka 6

När jultomten kom till Vasaparken mindes han de fattiga som började att bygga några trädkåkar här i den nuvarande parken på slutet av 1700-talet, folk som inte var välkomna i staden mellan vallgravarna. Han hade också hört att området senare blev kallat Skojarbacken och blev Göteborgs så kallade slumkvarter. Även om de flesta som bodde här bara var fattiga och inte hade någon annanstans att gå till, så hade alla ett jättedåligt rykte.

Den nuvarande Vasaparken är lika gammal som Vasagatan, den fick sin roll som park år 1908, när universitetsbyggnaden öppnades. I början fanns det studenter och lekande barn här, men snart kom de första problemen. Barnen från Vasastan fick inte leka med barnen från Landala, även om parken var för alla i området. Rika blandade sig inte så gärna med arbetare och vice versa.

Idag var Vasaparken nästan tom. En tjej lekte med sin hund och ett äldre par promenerade under träden efter ha besökt Vasakyrkan, som låg på andra sidan gatan. Jultomten hade hört att Göteborg försökte integrera parken i staden, men det lyckades inte så bra. Visserligen pratade man inte längre om bluffmakare, spågummor och dagdrivare som besökte parken, men det fanns många som trodde att backen var en plats för kriminella, alkoholister och festande ungdomar. Man gjorde faktisk inte heller så mycket för att locka hit Göteborgare.

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomten promenerar längs Vasagatan

Lucka 5

Efter att jultomten hade lämnat Haga Nygata fortsatte han längs Vasagatan, en del av staden som han mindes med sitt jordbruk, sina ängar och sina trädgårdar och några paviljonger. Visserligen fanns inget kvar av 1700-talet, Göteborg var inte längre staden som Linné nämnde i en tid då Göteborg hade mindre antal invånare än dåtidens Uppsala.

När jultomten hörde att Vasagatan var bara lite mer än 100 år, fattade han hur snabbt Göteborg hade utvecklats tack vare hamnen, Ostindiska Kompaniet och järnet från Bergslagen som blomstrade redan under 1700-talet. Att de vackra husen längs Vasagatan var byggda för viktiga personer med bra inkomst var självklart.

Och ändå hörde tomten klagomål längs Vasagatan som inte kom från människor eller hus utan från träden. De vackra lindarna, nordiska träden som var över 100 år gamla, var rädda. Göteborg ville inte längre ha de 200 träden utan de planterade freemanlönn, prydnadsträd som tidigare aldrig hade funnits i Sverige. Men träden var inte bara rädda att dö, de tänkte på alla insekter, fåglar och andra djur som nu bodde i lindarna. Hur skulle de kunna stanna i Göteborg med bara unga träd som inte gav dem samma miljö. Nu blev också jultomten bekymrat. Var staden inte regerad av personer som kunde se helheten av stadsmiljön. Att majoriteten av de vackra lindarna inte var sjuka, var för jultomten en självklarhet, en lind kan bli 800 år gammal. Han tänkte också på alla lindar som försvann i Lindholmen och många andra delar av det gamla Göteborg.

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin