Vid Rosenlundskanalen börjar Gustav II Adolf:s Göteborg

Lucka 19

Gustav II. Adolf grundade Göteborg fick Erik Dahlberg uppdraget att skapa en fästningsstad som danskarna inte kunde inta. Dahlberg klarade uppdraget och gjorde Göteborg till en av Europas bäst befästa städer. Det fanns inte bara en vallgrav, innanför fanns det sju meter höga stenmurar och utanför flera bastioner med bastionsspetsar ut mot fienden. Befästningsvallarna raserades i början av 1800-talet och idag finns det inte många spår kvar av Gustav II Adolf:s Göteborg.

När man kommen uppströms till Göteborg börjar Gustav II Adolf:s Göteborg vid Rosenlundskanalen. För 200 år sedan förlorade kanalen sin sicksackform och fick en rak sträckning som gjorde det enklare för båtarna att lägga till längs kajen. Rosenlund var från början en av de två viktigaste hamnarna. Hit seglade fraktskutor med tegel, från 1849 fanns det vid dagens Feskekôrka en fiskmarknad och in på 1940-talet var Rosenlundskanalen en viktig hamn för famnved.

Rosenlundskanalen hade en kajlängd från över 1000 meter och vid infarten fanns det ett tullhus där alla varor till staden blev kontrollerade. Under 1800-talet byggde man också några broar som kunde öppnas för båtarna. Rosenlundskanalen är den delen av vallgraven som förändrades mest när man raserade befästningarna, och nu planerar Göteborg förvandla hela området till ett attraktivt och modernt bostadsområde.

Rosenlundskanalen är, som hela kanalsystemet i Göteborg, byggt enligt nederländsk förebild. Kanalen fick sitt namn under 1800-talet efter de många rosenbuskarna som växte här fram till 1840-talet. Rosenlundskanalen var inte bara en fördel för Göteborg. Fram till slutet av 1700-talet tvättade befolkningen sig med vattnet från vallgraven och använde det även i köket. Kanalen var därför också en källa för många dödliga sjukdomar tills den första vattenledningen byggdes år 1789.

Copyright Text/Foto: Herbert Kårlin

Näcken besöker Feskekôrkan

Lucka 15

Näcken tog avsked av de tysta sjötrollen, sprang tillbaka in i det smutsiga vattnet och fortsatte sin väg tills han upptäckte en byggnad till höger som liknade en kyrka men det luktade fisk om den. Det måste vara Feskekôrkan han hade hört talas om, Göteborgs fiskmarknad med sina restauranger och sina handlare som sålde fisk och skaldjur från skärgården.

Näcken hade hört att Feskekôrka var ett byggnadsminne och en av Göteborgs symboler, men när han letade efter jultecken, så fanns det inte så väldigt mycket att se och julstaden fanns definitivt inte här. Hur kunde de i Göteborg ha symboler som inte var julpyntade, och som inte hälsade Jultomten välkommen? Näcken skulle nog aldrig förstå sig på människorna. Inte en enda gång hade han spelat på sin fiol i Göteborg och nu hade han redan varit 15 dagar i staden.

Feskekôrka var visserligen intressant och verkade som en blandning av en gammal stavkyrka och de senare gotiska kyrkorna. Feskekôrka låg ju i julstaden och då skulle man väl känna att julen nalkades här och inte bara handla med fisk som vanligt. När han tittade till höger och vänster från Feskekôrkan, upptäckte han Skatteverket och lite längre bort stod några prostituerade, troligtvis var det därför att Göteborg inte ville julpynta här i området.

Eftersom Näcken nu var övertygad att han hade hamnat fel på sitt letande efter julstaden, bestämde han sig att fortsätta sin resa genom Göteborg. Någonstans måste han ju hitta julstaden med sina många ljus, sina julgranar och sitt glittrande vatten. Näcken fortsatte till en större bro, kollade till höger och vänster och bestämde sig att ta till vänster då de till höger åter höll på med gatuarbete.

Copyright: Herbert Kårlin