Näcken besöker Feskekôrkan

Lucka 15

Näcken tog avsked av de tysta sjötrollen, sprang tillbaka in i det smutsiga vattnet och fortsatte sin väg tills han upptäckte en byggnad till höger som liknade en kyrka men det luktade fisk om den. Det måste vara Feskekôrkan han hade hört talas om, Göteborgs fiskmarknad med sina restauranger och sina handlare som sålde fisk och skaldjur från skärgården.

Näcken hade hört att Feskekôrka var ett byggnadsminne och en av Göteborgs symboler, men när han letade efter jultecken, så fanns det inte så väldigt mycket att se och julstaden fanns definitivt inte här. Hur kunde de i Göteborg ha symboler som inte var julpyntade, och som inte hälsade Jultomten välkommen? Näcken skulle nog aldrig förstå sig på människorna. Inte en enda gång hade han spelat på sin fiol i Göteborg och nu hade han redan varit 15 dagar i staden.

Feskekôrka var visserligen intressant och verkade som en blandning av en gammal stavkyrka och de senare gotiska kyrkorna. Feskekôrka låg ju i julstaden och då skulle man väl känna att julen nalkades här och inte bara handla med fisk som vanligt. När han tittade till höger och vänster från Feskekôrkan, upptäckte han Skatteverket och lite längre bort stod några prostituerade, troligtvis var det därför att Göteborg inte ville julpynta här i området.

Eftersom Näcken nu var övertygad att han hade hamnat fel på sitt letande efter julstaden, bestämde han sig att fortsätta sin resa genom Göteborg. Någonstans måste han ju hitta julstaden med sina många ljus, sina julgranar och sitt glittrande vatten. Näcken fortsatte till en större bro, kollade till höger och vänster och bestämde sig att ta till vänster då de till höger åter höll på med gatuarbete.

Copyright: Herbert Kårlin

Två bronslejon hälsar Näcken välkommen

Lucka 13

På Kungsportsbron kunde Näcken se att det fanns många fler människor till höger än till vänster. Hans luktsinne sa honom att det fanns vatten där, så bestämde han sig för att ta ett jättesteg och snabbare än sina tankar var Näcken på nästa bro som hette Lejonbron. Då han inte visste att det redan för många år sedan fanns två lejon vid den tidigare bron, trodde han att bron fått namnet efter de två lejonen som han upptäckte till vänster.

Även om bronslejon inte kunde prata, så kände Näcken att de hälsade honom välkommen där de stod bredvid några personer som satt i kylan på trapporna som visade vägen till vattnet. Men innan Näcken hoppade tillbaka till sitt element, tittade han sig omkring och upptäckte en stor julgran med många ljus. Eftersom det var den största julgran han hade sett tills nu i julstaden, var Näcken säkert att jultomten skulle komma hit till julaftonen. Men sedan började han fundera och undrade varför det bara fanns en julgran på platsen och inga andra jultecken? Vindsnurrorna till vänster var ju inga jultecken och alla som passerade platsen hade det mycket bråttom. Nej, på jul skulle det vara annorlunda än på den här platsen.

När Näcken hade kommit till lejontrappan hade han hört någon slags musik. Han undrade, tills han vände blicken åt det hållet som ljudet kom ifrån, vad det var för slags musik? för det han hörde påminde inte om någon julmusik, musiken hade inte något med julen eller julstaden att göra, för julmusik hade han tidigare hört över hela Sverige. Men musiken, som inte alls var någon julmusik, kom från ett julpyntad träd på andra sidan bron. Näcken var säker på att det tillhörde julstaden men förstod inte sammanhanget mellan ett lövträd och musiken som han hörde och jul. Men just nu hade han inte tid för att leta efter alla svar på sina frågor.

Innan Näcken tänkte fortsätta sin resa genom julstaden för att hitta julen och jultomten, upptäckte han, litet längre bort, ett julhus som kunde ha varit jultomtens hus, om det inte hade funnits en restaurang där. Eftersom Näcken reste på sitt eget sätt, hade han nu missat Nordstan med sin julmarknad och julfönstren på Nordiska Kompaniet, men en näck är en näck och upptäcker inte en stad på samma sätt som människorna.

Copyright: Herbert Kårlin

Näcken anländer till Fattighusån

Lucka 10

Innan Näcken bestämde sig att lämna Lilla Bommen hade han hört att han skulle hitta ett bättre vatten i Fattighusån. Men eftersom kanalen till ån inte fanns längre, bestämde han sig att trolla och i samma sekund var Näcken i Fattighusån. Visserligen smakade vattnet här bättre än i älven, men även här fanns det skräp och vattens kvalitet höll inte måttet.

Näcken simmade lite till höger och vänster och upptäckte snart att han måste ha lämnat julstaden. Här fanns det inte längre julgranar och det enda som han kunde se var några ljusstakar och julstjärnor i fönstren. Kanske var det namnet Fattighusån som bestämde att julen höll sig bort från detta området.

Nu ville Näcken veta mer om Fattighusån och han frågade fiskar vad de visste om denna plats. Så lärde han sig att Fattighusån fick sitt namn efter fattighuset som tidigare låg här och kanalen var grävd för att tillföra friskt vatten i Göteborgs kanalsystem. Dessutom var Fattighusån en förbindelse mellan Mölndalsån och kanalerna. Redan under 1600-talet transporterades här värdefulla varor från och till Göteborg.

Näcken tyckte att den här historian var intressant men den hjälpte inte honom att hitta julstaden och jultomten. Här fanns ju ingenting som kunde förmedla en julkänsla och butiker fanns här inte heller. Varifrån skulle jultomten ta sina presenter om han inte kunde köpa dem i närheten. Men innan Näcken ville närma sig staden igen, njöt han av vattnet, även om några tungmetaller och skräpet förstörde nöjet.

Copyright: Herbert Kårlin

Näcken kommer till Lilla Bommen

Lucka 9

Efter en ny besvikelse vid Skeppsbron bestämde sig Näcken att fortsätta älven uppströms. Den stora kanalen med sina byggarbeten lockade honom inte så mycket. Och snart var Näcken framme vid Lilla Bommen, en plats med många mer människor. Kanske var det här att julstaden Göteborg började. Klockan var tio på morgonen, kanske var det en bra tid för jultomten och allt som hör julen till.

Vid Lilla Bommen fanns det många båtar och här upptäckte Näcken de första julgranarna. Bara namnet Lilla Bommen lät konstigt, det fanns ju inge bommar här och det fanns ingen kanal heller, bara en hamn för fritidsbåtar och mindre färjor. Näcken visste mycket om vattnet, men nästan ingenting om Göteborgs historia.

Om Näcken hade frågat vattnet, så skulle han vetat att det fanns en kanal här när man byggde Göteborg i uppdrag av Gustav II Adolf. Men när det kom bilar och vattnet i kanalen blev så nedsmutsat att man blev sjuk då man åt av fiskarna som levde där, fyllde man igen flera kanaler. Idag fanns det hus och gator där man tidigare hittade kanaler för båtar och varutransport.

Näcken tyckte att Lilla Bommen var mycket bättre än alla andra ställen som han hade besökt, men julstämningen hade han inte funnit än, det fanns bara några jultecken som bevisade att julstaden verkligen fanns här i Göteborg. Men resan slutade inte här vid Lilla Bommen, han måste fortsätta och leta lite längre in i staden.

Copyright: Herbert Kårlin