Julkalender Göteborg: andra världskriget

07 december 2015

Tångudden, mellan Käringberget och Lilla Billingen

Lucka 7

När man kommer in i Älvsborgsfjorden ser man på vänstra sidan Skarvikshamnen och på höger en marinbas, hamnen för bogserbåtarna, en småbåtshamn och en mindre lövskog som åtskiljer Göta älv från ett villaområde. Delen som idag kallas Tångudden spelade ingen roll i Göteborgs historia eftersom vattenståndet var mycket högre för 7000 år sedan och varken Käringberget, Stora Billingen eller Lilla Billingen var lämpliga för lantbruk. Och träden gillade inte berggrunden.

Ändå spelade Tångudden och höjden Stora Billingen en viktig roll under de senaste 100 åren. I början av 1900-talet fanns det här en stor badstrand. På andra sidan älven låg en bondgård och ingen hamnanläggning, vattnet var inte blandad med olja och skräp så att några modiga simmare klarade att simma över älven och tillbaka. På botten av älven fanns det också mindre tungmetaller än idag, giftet kom särskilt med varvsaktiviteterna i Göteborg.

Å andra sidan var Tångudden under hösten utsatt till kraftiga vindar och redan under 1800-talet började man samla tången som hamnade längs stranden. De fattiga i området torkade tången på klipporna och sålde den till bönderna som fanns den där tiden i Göteborgs stadsdelar Haga och Majorna. Än idag är tång en biologisk gödsel som man kan jämföra med naturgödsel från hästar och bekämpar även skadeinsekter på kål. Visserligen kan man inte längre använda tången som hamnar vid Tångudden. Nu innehåller tången som finns längs stranden tungmetaller och omvärldsgifter.

Klipporna och stranden vid Tångudden var troligtvis över århundrade också en lekplats för barnen, tills andra världskriget bröt ut. Helt plötsligt fanns det ett 70-tal skyttevärn längs Tångudden, försvarsmakten placerade en stor strålkastare på kullen och krigsångest kom till Göteborg. Ibland flög tyska spaningsflygplan rakt över Tångudden och skrämde befolkningen, även om tyskarna aldrig angrep Göteborg. Idag kan man igen solbada på samma klipporna och tar en promenad längs älven.

06 december 2015

Västerberget och Oscar II:s fort

Lucka 6

Nya Älvsborgs fästning avfördes från Sveriges försvar vid slutet av 1800-talet. Göta älv låg från den tiden öppen för eventuella fiender eftersom den svenska flottan i Göteborg inte kunde skydda inloppet till Göteborg. När man letade efter en plats för en ny försvarsanläggning vid älvens mynning bestämde man sig för Västerberget som ligger tvärs över den Nya Älvsborgsfästning med en vy långt ut över den södra skärgården.

När Oscar II:s fort byggdes mellan 1899 och 1907 brydde man sig inte mycket om förhistorien och vi vet inte om det fanns några tecken från tidiga folkgrupper. Dessutom består Västerberget av granit. Militären var därför tvungen att spränga anläggningarna in i berget, som hade fördelen att fortet fanns under marknivå och blev osynligt för flygplan och krigsfartyg. I början av 1900-talet var Oscar II:s fort unikt i Sverige.

I Oscar II:s fort fanns det 300 soldater som bodde i mörka och fuktiga hål som ledde genom gångar i berget till den modernaste försvarsanläggning som fanns i början av 1900-talet. Soldaternas liv i fortet och jobbet i anläggningen var även gömd för Göteborgs invånare. Redan på 1930-talet var fästingen omodern, men med andra världskrigets utbrott bestämde militären för att behålla Oscar II:s fästingen och sin militära roll upphörde så sent som 1955.

När man tar Göta älv uppströms så ser man på Västerberget två kanonrör som är riktade mot inloppet till Göteborgs hamn. Fortet blev den sista fasta befästningen av Göta älvs mynning och är den enda i Sverige som ser tills idag likadan ut som i början av 1900-talet. Under andra världskriget var det inte bara Oscar II:s fortet som skulle skydda Göteborg, man blockerade även hamninloppet med fartyg som vattenfylldes och låg tvärs över älven. På detta sätt ville man förhindra att tyska krigsfartyg närmade sig Göteborg.