Lilla Bommen och Göteborgs stadskärna

Lucka 24

Vid Lilla Bommen slutade Gustav II Adolf:s Göteborg med två bastioner och en tullstation. Lilla Bommens hamn är den enda hamnanläggning i Göteborg som finns kvar från 1600-talet, men bara en del finns kvar. Det finns inte längre några fraktfartyg i hamnen, det är decennier sedan att fritidsbåtarna tog över hamnen som ligger nära Göteborgs stadskärna. Alla varorna till det stora inköpscentrumet Nordstan, bredvid Lilla Bommen, kommer med lastbilar och inte längre med pråmar eller båtar.

När man idag betraktar hamnen Lilla Bommen så ser man på ena sidan Göteborgs Operan och på andra sidan kontorsbyggnader med Läppstiftet. På torget Lilla Bommen finns det två magasinsbyggnader längs kajen. Endast de båda skjulen går tillbaka till början av 1900-talet och är en rest av den tiden när Lilla Bommen var en plats för godshantering och hamnverksamhet. Tidigt 1900-tal byggdes här ett stationshus och mellan 1880 och sent 1950-tal trafikerade Västgötabanan på platsen.

Barken Viking, som ligger vid Gullbergskajen vid Lilla Bommens, är det största segelfartyg som byggts i Norden, men den fyrmastad barken seglade aldrig för Sverige. Segelfartyget sjösattes år 1906 i Köpenhamn som ett dansk skolfartyg och blev svensk år 1951. I början blev barken Viking i Göteborg en sjömansskola och idag hittar man här ett hotell, en restaurang och konferensanläggningar. Eftersom Barken Vikings högsta mast är högre an Älvborgsbrons brospannet stannar fartyget också in framtiden i Göteborg.

Men även dagens Lilla Bommen skall förändras de kommande åren. År 1936 fylldes kanalen från Lilla Bommen till Gustav Adolf Torg och med den nya Götaälvbron, med namnet Hisingsbro, förändras hela området. Det finns redan planer för nya byggnader, Göteborgare och besökare får en bättre tillgång till vattnet och snart är hamnhistorian vid Lilla Bommen en del av Göteborgs glömda historia.

Copyright Text/Foto: Herbert Kårlin

Näcken upptäcker en stor sjö i Göteborg

Lucka 18

Fåglarna hade inte bara pratat om den här platsen som hette Botaniska Trädgården, de hade också nämnt ett större område med två sjöar som hade mycket skog omkring sig. Näcken trodde att man kanske firade julen i en tillfälligt uppbyggd julstad i skogen i Göteborg, en julstad som bara fanns för några veckor. Frågan var bara hur han skulle hitta den där platsen.

Men Näcken måste inte fundera länge innan han träffade tre skator som bråkade om bröd som människorna hade lämnat vid en parkbänk. Näcken hade inte det bästa ryktet bland skator, de var lite rädda för honom och slutade genast att bråka, de förklarade villigt vägen för honom och en av dem lovade följa honom till rätt ställe. Och några minuter senare stod Näcken framför en sjö mitt i skogen.

Men jul och julstaden fanns inte här. Om Näcken verkligen hade funderat, så skulle han ha vetat att julen måste finnas där det fanns många människor och inte här, så långt bort från staden. Som vattenälskare hade Näcken troligtvis verkligen inte lyssnat, förutom när man nämnde ordet vatten. Men Näcken trodde inte sitt luktsinne nu heller. Tydligen var det här en sjö, men vattnet luktade som älvvattnet. Hur kunde människorna transportera älvvatten hit, till en sjö som vanligtvis hade jättebra vatten. Näcken kunde ju inte veta att Delsjön var en vattenreservoar.

Och naturen här var inte heller det vad han redan hade sett i de svenska skogarna. Väldig många granar var döda eller redan nersågade. Jultomten skulle inte älska området, han som älskade alla djur och växter. Näcken ville inte heller stanna här länge. Delsjöområdet kunde vara ett paradis om människorna inte hade förstört allt. Och precis nu fanns de inte många människor här heller. Näcken bestämde sig för att närma sig staden igen. Redan några dager efter det att han hade kommit till Göteborg hade han ju sett vissa jultecken. Kanske var jul för människorna något annat än för en Näck.

Copyright: Herbert Kårlin

Näcken hamnar i Sannegårdshamnen

Lucka 5

Besviket lämnade Näcken Eriksberg och fortsatte uppströms längs älven och hamnade i Sannegårdshamnen. Han såg sig omkring och funderade vad det här var för en plats. Det fanns inga båtar i hamnen, längre bort fanns det flera nya hus, men hela området var lika öde som Eriksberg och julkänslan hittade Näcken inte här heller.

På vänstra sidan låg Sörhallsberget som var mer en kulle än ett berg. Näcken undrade lite vad som hade hänt med byggnaderna som tidigare fanns på berget då han upptäckte några rester från dem. Men nu var Näcken upptagen med sina jultankar och han hade inte tid för att leta efter varvshistorien och allt vad som präglade Sannegårshamnen och Sörhallsberget. På och vid den här kullen fanns inga jultecken alls.

När Näckens blickar svävade till höger, upptäckte han Slottsberget, en bebyggd kulle som hade behållit namnet efter ett slott som började förfalla redan i början av 1400-talet. I husen som fanns på berget fanns det åter bara några adventsstakar och lysande julstjärnor. Näcken letade efter julatmosfären och jultomten, men upptäckte bara att det fanns gamla hus på Slottsberget som inte följde några regler. Först trodde Näcken att han hade hamnat i Gamlestan men sedan upptäckte han att de här husen inte var så gamla, de hade byggts i slutet av 1800-talet.

Efter jultecken, barnens skratt och färgglad belysning letade Näcken förgäves vid Sannegårdshamnen. Den femte dagen i Göteborg liknade den innan och han undrade hur stort Göteborg måste vara. Näcken var säker på att julstaden fanns, det gällde bara att leta i den jättestora staden som han var på besök i nu. Normalt föredrog han naturen med sina många sjöar, älvar, åar och tjärn. Vattnet i älven var verkligen inte i hans smak.

Copyright: Herbert Kårlin

Näcken besöker Vinga

Lucka 1

Näcken var över 1000 år gammal och när han hörde om Julstaden Göteborg och Vattenstaden Göteborg, så visste han omedelbart var han måste leta efter jultomten som var ännu äldre än han själv. Men då de hade så olika vanor, så hade de aldrig träffats. I år skulle det bli annorlunda och ordet Julstaden låt väldigt trevligt. År 2014 skulle Näcken åka dit för att uppleva julens under och leta efter jultomten.

Tyvärr var inte Näcken så van vid Sveriges geografi, han hade ju bott i så många olika sjöar, älvar, åar och tjärn att han inte kom ihåg vilka av dem som låg i Göteborg. Han öppnade en karta och hittade en väldig stor sjö i Göteborg som han aldrig hade besökt. Där skulle Näcken börja sin resa och med lite trolleri var han snabbt vid Göteborgs västligaste landområde som hade ett namn som låt väldig inbjudande: Vinga.

Men när Näcken smakade på vattnet vid Vingas fötter, så trodde han att han skulle dö, det smakade salt, en smak som alls han inte gillade. Och på ön var det inte bättre, det fanns ingen plats för honom att bo på. Julen började inte så väldigt bra för Näcken och när han letade efter jultecken, så fanns det ingenting som han kunde förknippa med jul och en julstad.

Näcken undrade om jultomten överhuvudtaget skulle komma att besöka ön med det vackra namnet till jul. Här fanns ju inga barn och ingen vuxen som han kunde lura att sätta sig i fara. Nej, här på Vinga ville Näcken inte stanna tills julaftonen. Vattnet smakade så äcklig men Näcken hoppade tillbaka i den stora sjön och simmade genom skärgården och närmade sig på detta sätt stadens centrum. Han besökte inga andra öar och var nästan säker på att de alla liknade Vinga.

Copyright: Herbert Kårlin

Tomtens ankomst på Göta älv

Lucka 1

När jultomten funderade på vilken stad han skulle se i år, bestämde han sig för Göteborg. Han kom på idén då man på senaste tiden hade pratat så mycket om Göteborg på Nordpolen och det senaste besöket som han hade gjort i staden var någon gång under 1700-talet. Ryktena om Göteborg gick åt alla håll. Han hörde om allt från skandaler till skjutningar. Han hörde också att man planerade ett firande som skulle få hela världen att upptäcka ett strålande Göteborg. Man pratade om byggprojekt, gondoler över älven, nya grönområde och mycket mer. Jultomten ville nu se hur de skulle få ihop allt.

För att komma till Göteborg lämnade han renarna och släden hemma. Det enklaste sättet att nå staden var på vattnet. Jultomten mindes staden med kanalerna och varven, samt att det byggdes överallt för fattiga och rika. När han nu kom genom Göta älv, kände han nästan inte igen Göteborg. Allt var så annorlunda. Inga barn lekte längs kajerna och inga arbetare fanns kvar i de stora byggnaderna längs vattnet. Han undrade vad som hade hänt med Göteborg. Han tänkte att stanna tills jul i Göteborg för att förstå alla de förändringarna till både höger och vänster om älven.

Även om det är logiskt att jultomten inte kände igen Göteborg, så vet vi i Göteborg hur det kunde bli som det blev och de följande 23 dagarna försöker vi visa jultomten vårt Göteborg. 24 foton guidar jultomten genom staden och med 24 detaljfoton ställer jag er Göteborgare en fråga: Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin