Julkalender Göteborg: Skandiahamnen

21 december 2015

Frihamnen 100 år i Göteborg

Lucka 21

Redan 1894 diskuterade man i Göteborg att bygga en större centralhamn för den växande sjöfarten. Det dröjde till 1915 tills stadsfullmäktige kunde enas om platsen för Frihamnen. Efter det att kungen år 1918 gav tillstånd till byggnaden grundades två år senare Göteborgs Frihamns AB och den 31 augusti 1922 invigde kronprins Gustaf Adolf hamnen som skulle komma att förändra Göteborgs framtid.

Fram till 1960-talet var Frihamnen i centrala Göteborg präglad av en pulserande godshantering. Stora fartyg med kaffe, te och bananer lade till. Dygnet runt fanns det aktiviteter längs kajerna och lyftkranarna rörde sig hela tiden som jättar med nya laster. Varje vecka kom två kylfartyg med bananer från Central- och Sydamerika. Varje år kom tio miljoner kartonger om 20 kilo med bananer till Frihamnen. Den sista bananbåten lämnade hamnen i slutet av december 2000.

Mycket förändrades för Frihamnen med 1960-talet. Fartygen blev större, Älvsborgsbron byggdes och Göteborg byggde gigantiska hamnanläggningar långt ute på Hisingssidan. Idag hamnar även bananer i Skandiahamnen och transporteras inte längre i kartonger men i kylcontainrar. Dem senaste tio år lämnade först DFDS Seaways Frihamnen och senare också Stena Scanrail.

Idag är det bara några mindre kryssningsbåtar som lägger till i Frihamnen. För de stora fartygen är Älvsborgsbron för låg och för de finns det ingen chans att komma nära staden. För några år används Frihamnen nu för festivaler och tävlingar men 2021, ett år innan Frihamnen blir 100 år, skall de finnas hus, skolor, affärer och en parkanläggning på Frihamnen och skapa en förbindelse mellan Gustav II Adolf:s Göteborg och Hisingen.

05 december 2015

Från Saltholmen till Skandiahamnen

Lucka 5

När man lämnar Saltholmen och tar Älvsborgsfjorden uppströms så ser man på vänstra sidan av älven Göteborgs hamn med Arendal, Älvsborgshamnen och Skandiahamnen och de stora fartygen som ligger vid kajerna. Hela hamnområdet ligger på Hisingen, en av Sveriges största öar som till största delen tillhörde Norge fram till 1658, sedan 40 år tillbaka är ön en stadsdel av Göteborg.

När Gustav II Adolf planerade en hamn i Göteborg hade han inte ens tanken på att bygga den på Hisingen. Inte bara därför att hela området var norskt på den tiden, men på den tiden fanns det knappast några vägar i hamnområdet. Visserligen fanns det redan under stenåldern boplatser på Hisingen och namnet Hisingen hittar man i de isländska sagorna, men i början av 1600-talet fanns det bara enstaka hus där hamnområdet ligger idag och Hisingen bestod mestadels av klippor, kullor och mycket skog.

Hamnområdet på Hisingen förändrades under 60-talet, när fartygen blev större och staden Göteborg planerade att bygge den största godshamn i Sverige. Idag finns det en kajlängd på 13,1 kilometer och hamnen indelas i flera delhamnar. Längst ut ligger hamnen för råolja, sen följer Skandiahamnen för containerfartyg och innan man kommer till Älvsborgsbron hittar man Oljehamnen med två av de fyra svenska raffinaderierna.

De senaste åren ser man längst ute i hamnen ibland kryssningsfartyg vid kajen, de giganter är för höga för Älvsborgsbron och även Göta älv är inte tillräckligt djup för oceanjättarna. Mitt i Älvsborgsfjorden upptäcker man en av de byggnader som går tillbaka till Drottning Kristina och Karl X. Gustav. Nya Älvsborgs fästing började byggas 1653 och färdigställdes 1658. Fästningen skulle försvara Göteborg mot den danska flottan, men med freden i Roskilde den 26 februari 1658 ändrades historiens förlopp.