Julkalender Göteborg: Hisingen

Visar inlägg med etikett Hisingen. Visa alla inlägg

23 december 2015

Götaälvbron, en länk mellan Göteborgs centrum och Hisingen

Lucka 23

Även om Gustav II Adolf:s Göteborg slutar innan man kommer på Göta älv till Götaälvbron, så är bron den viktigaste förbindelsen mellan Göteborgs centrum och Hisingen, inte bara för bilar, bussar och spårvagnar, utan också för cyklar och fotgängare. Färjan Älvsnabben går endast till Lindholmen och nedåt, Älvsborgsbron leder särskilt till hamnen, industriområdet och i Tingstadstunneln är det förbjudet att cykla och gå. Det är endast Götaälvbron som förbinder staden Göteborg med Hisingen.

Redan på 1870-talet funderade staden Göteborg att bygga en högbro över Göta älv, men det tog 60 år innan man kunde bestämma sig var den nya bron skulle byggas. Sedan gick allt snabbare och 1935, två år efter klartecknet, började man redan med markarbeten. De tyska byggarbetarna som anlitades behövde fyra år för att bygga Götaälvbron, en klaffbro som är 910 meter lång, med tillfarter 1850 meter. Fram till 1968 var Götaälvbron den viktigaste vägen till Oslo och Bohuslän.

Om man går tillbaka till tiden efter andra världskriget, så måste man se Götaälvbron i sammanhang med Frihamnen som fanns alltid på Hisingssidan. Frakten från de stora fartygen måste transporteras över bron och arbetare behövde bron för att komma till hamnen och tillbaka. Götaälvbron spelade den tiden även en viktigare roll för Göteborg än idag. Utan bron Göteborg skulle inte ha utvecklad till dagens industristad. Hamnen skulle nu finnas i Malmö eller en annan stad om Götaälvsbron inte fanns.

Staden Göteborg är bättre med framtidens visioner än med historia och planerar nu att ersätta Götaälvsbron med en nu bro, modernare, lägre och värde att vinna en arkitekturpris. Med den nya bron skall även Frihamnen och Lilla Bommen förändras så att båda sidor av älven blir en enda Göteborg centrum, även om det blir fortfarande nästan två kilometer väg mellan centrum Göteborg och centrum Hisingen.

21 december 2015

Frihamnen 100 år i Göteborg

Lucka 21

Redan 1894 diskuterade man i Göteborg att bygga en större centralhamn för den växande sjöfarten. Det dröjde till 1915 tills stadsfullmäktige kunde enas om platsen för Frihamnen. Efter det att kungen år 1918 gav tillstånd till byggnaden grundades två år senare Göteborgs Frihamns AB och den 31 augusti 1922 invigde kronprins Gustaf Adolf hamnen som skulle komma att förändra Göteborgs framtid.

Fram till 1960-talet var Frihamnen i centrala Göteborg präglad av en pulserande godshantering. Stora fartyg med kaffe, te och bananer lade till. Dygnet runt fanns det aktiviteter längs kajerna och lyftkranarna rörde sig hela tiden som jättar med nya laster. Varje vecka kom två kylfartyg med bananer från Central- och Sydamerika. Varje år kom tio miljoner kartonger om 20 kilo med bananer till Frihamnen. Den sista bananbåten lämnade hamnen i slutet av december 2000.

Mycket förändrades för Frihamnen med 1960-talet. Fartygen blev större, Älvsborgsbron byggdes och Göteborg byggde gigantiska hamnanläggningar långt ute på Hisingssidan. Idag hamnar även bananer i Skandiahamnen och transporteras inte längre i kartonger men i kylcontainrar. Dem senaste tio år lämnade först DFDS Seaways Frihamnen och senare också Stena Scanrail.

Idag är det bara några mindre kryssningsbåtar som lägger till i Frihamnen. För de stora fartygen är Älvsborgsbron för låg och för de finns det ingen chans att komma nära staden. För några år används Frihamnen nu för festivaler och tävlingar men 2021, ett år innan Frihamnen blir 100 år, skall de finnas hus, skolor, affärer och en parkanläggning på Frihamnen och skapa en förbindelse mellan Gustav II Adolf:s Göteborg och Hisingen.

18 december 2015

Skeppsbyggeri och skeppsvarven i Göteborg

Lucka 18

Ingen vet när de första båtarna byggdes i Göteborg, men troligtvis var det redan under 1100-talet i Lödöse, senare vid Klippan och under 1500-talet på Hisingen. Officiellt börjar Göteborgs varvshistoria efter Gustav II Adolf hade grundat dagens Göteborg inom vallgraven. Medan varvsaktiviteten i Lindholmen fortsatte, uppförde Holländaren Albrecht van Velden mellan 1631 och 1639 ett varv vid Stigberget som nu kallas Gamla Varvet. Där byggdes 1644 också amiralsskeppet Göta Ark som deltog på Sjöslaget vid Kolberger Heide.

Varvsindustrin började i Göteborg på 1800-talet och inom 50 år grundades fyra varv på Hisingen som intog nästan hela norra Älvstranden från Lundby till Eriksberg. Det dröjde ändå till 1900-talet tills företagen växte. Under mellan- och efterkrigstiden utvecklades på Hisingen en av världens ledande varvsindustri. Under 1950-talet fanns det på högra sidan av Göta älv överallt en varvsaktivitet och alla företag tänkte att expandera. Färjestaden blev ett av offren och Slottsberget blev räddat i sista sekunden.

Men redan under 1960-talet fanns det en skugga, Japan byggde upp konkurrerande varv och bara några år senare drabbade Götaverken av en akut finansiell kris. Göteborg och Sveriges regering var fortfarande övertygat att krisen skulle gå över och hjälpte att bygga ut varvsaktiviteten i stället av skära ned den. Resultatet var en överkapacitet och ekonomiska problem som utvecklades med oljekrisen till en katastrof. I början av 1980-talet hade nästan 20.000 arbetare förlorad sitt jobb.

Så sent som 1963 inviges i Göteborg ett varv till, Arendalsvarvet långt utanför Göteborg, som byggdes för fartyg med större kapacitet. Och redan 1988 lämnade den sista av över 1700 fartyg som byggdes i Göteborg det nya varvet, isbrytaren Oden. Skeppsbyggnaden lades ner i Göteborg och de två varv som fanns kvar i Göteborg gick över till fartygsreparationer. 2014 stängde det större av dem två varv och av den gigantiska varvsindustrin blev bara Gotenius varv kvar.

17 december 2015

Lindholmen, vägen till Science Park

Lucka 17

Lindholmen fick sitt namn efter de stora lindskogar som fanns på ön Hisingen och som försvann delvis i och med Göteborgs varvshistoria och resten försvann när staden Göteborg bestämde att ön skulle vara en del av Göteborg, staden som Gustav II Adolf hade grundat. Fram till 1855 var Lindholmen skild från fastlandet. Hisingsbron, den första fasta förbindelsen mellan fastlandet och ön, invigdes den 1 december 1874. Innan dess fanns det bara en färja vid Klippan som trafikerade mellan Älvsborgs stad och Färjestaden.

Man vet inte vilken roll Lindholmen spelade under vikingatiden och inte heller vem det var som bodde här från stenåldern till järnåldern. Ett fynd berättar tyvärr inte så mycket. Därför börjar Lindholmens historia i mitten av 1200-talet när Håkan av Norge och Birger Jarl träffades i Lindholmsslottet på Slottsberget. Mötet avslutade inte de ständiga striderna mellan Sverige, Norge och Danmark, men Lindholmen blev svenskt och hade från den tiden en bättre tillgång till Göta älvs mynning.

Under 1500-talet planerade Gustav Vasa en stad i dagens Lindholmen, men motstånden från staden Nya Lödöse var för stor och den politiska läge på Hisingen var spänd. 100 är senare skulle Gustav II Adolf grunda och befästa Göteborg på fastlandet, på andra sidan älven. Men redan under Gustav Vasa började skeppsbyggeriet på Lindholmen som skulle, under andra halvan av 1800-talet, utveckla sig till Göteborgs viktigaste industri.

Under 1980-talet kom den stora varvskrisen och Lindholmen förändrades. Det började med några utbildningscenter för tidigare varvsarbetare och när staden Göteborg i början av 1990-talet tog över ansvaret för Lindholmen, placerades sex gymnasieskolor på Lindholmen och dagen Science Park började växa fram. I dag är Lindholmen Göteborgs utbildnings- och forskningscenter som töms fredag kväll och vaknar vid liv på måndag morgon.

13 december 2015

Eriksberg, från varv till bostäder vid Göta älv

Lucka 13

Fynd från stenåldern, bronsåldern och järnåldern bevisar att det tidigt fanns människor på Hisingen, men man vet inte vilken roll Eriksberg spelade i Göteborgs gamla historia. Redan på 1500-talet fanns det ett varv vid Lindholmen, dock inte vid Eriksberg, som byggde båtar för svenska örlogsflottan. Området blev viktigt med sin industrialisering i Göteborg under 1800-talet, när också ett industriområde växte fram vid Vänern och större fartyg, tack vare att de första slussarna byggdes, kunde trafikera Göta älv.

År 1841 startade skotten Alexander Keiller en mekanisk verkstad som sex år senare förvandlades till ett varv som låg inom vallgraven i Göteborg. Men området visades vara för litet för varvet eftersom Keiller tänkte bygga stora fartyg. Från 1855 började han köpa upp mark på Hisingen därför att, Christian Barchman två år tidigare, grundade Eriksbergs Mekaniska Verkstad på Hisingen och Eriksberg utvecklades till ett industriområde. I mitten av 1800-talet fanns de plötsligt två varv på Hisingen som bestämde framtiden på Hisingssidan.

Eriksbergs Mekaniska Verkstad levererade det första fartyget år 1873 och inom några decennier blev Göteborg en av världens största varvsstäder. I över 150 år tänkte hela världen på varvsverksamheten när man pratade om Göteborg. Men på 1970-talet började varvskrisen och 1979 levererade Eriksbergs Mekaniska Verkstad det sista fartyget, bara några år efter man hade tänkt sig att expandera och att bygga verkstäder i Färjestaden.

Från 1985 förändrades Eriksberg och varvsområdet användes för att bygga bostäder, ett hotell och Nordens största idrottshall. Restauranger tillkom och snart började Älvsnabben trafikera mellan Göteborg och Eriksberg. När Göteborgs stad år 1996 köpte Eriksbergs Förvaltings AB byggdes fler och fler höghus längs Göta älv, utan att tänka på klimatuppvärmningen. Husen är så nära vattnet att när det blir en högre vattennivå med klimatuppvärmningen, och när högvattnet kommer kan hela kajområdet bli översvämmat.

05 december 2015

Från Saltholmen till Skandiahamnen

Lucka 5

När man lämnar Saltholmen och tar Älvsborgsfjorden uppströms så ser man på vänstra sidan av älven Göteborgs hamn med Arendal, Älvsborgshamnen och Skandiahamnen och de stora fartygen som ligger vid kajerna. Hela hamnområdet ligger på Hisingen, en av Sveriges största öar som till största delen tillhörde Norge fram till 1658, sedan 40 år tillbaka är ön en stadsdel av Göteborg.

När Gustav II Adolf planerade en hamn i Göteborg hade han inte ens tanken på att bygga den på Hisingen. Inte bara därför att hela området var norskt på den tiden, men på den tiden fanns det knappast några vägar i hamnområdet. Visserligen fanns det redan under stenåldern boplatser på Hisingen och namnet Hisingen hittar man i de isländska sagorna, men i början av 1600-talet fanns det bara enstaka hus där hamnområdet ligger idag och Hisingen bestod mestadels av klippor, kullor och mycket skog.

Hamnområdet på Hisingen förändrades under 60-talet, när fartygen blev större och staden Göteborg planerade att bygge den största godshamn i Sverige. Idag finns det en kajlängd på 13,1 kilometer och hamnen indelas i flera delhamnar. Längst ut ligger hamnen för råolja, sen följer Skandiahamnen för containerfartyg och innan man kommer till Älvsborgsbron hittar man Oljehamnen med två av de fyra svenska raffinaderierna.

De senaste åren ser man längst ute i hamnen ibland kryssningsfartyg vid kajen, de giganter är för höga för Älvsborgsbron och även Göta älv är inte tillräckligt djup för oceanjättarna. Mitt i Älvsborgsfjorden upptäcker man en av de byggnader som går tillbaka till Drottning Kristina och Karl X. Gustav. Nya Älvsborgs fästing började byggas 1653 och färdigställdes 1658. Fästningen skulle försvara Göteborg mot den danska flottan, men med freden i Roskilde den 26 februari 1658 ändrades historiens förlopp.

01 december 2015

Vinga och vägen till Göteborg

Lucka 1

För alla som kommer med båt till Göteborg är Vinga en symbol som betyder att man lämnar havet bakom sig och närmar sig staden. Aldrig skall vi veta hur det har varit för 4000 år sedan när sjömän i de första stockbåtar syntes Vinga på horisonten? Ön var redan bebodd den där tiden, även om vi inte vet vilka folkgrupper levde på en klippö med hårda vindar och höga vågor som motverkade jordbruk och kunde förvandla livet till helvete.

Och ändå är Vinga för sjöfolket, redan för flera tusen år, som en magnet som har dragit åt sig okända folk, vikingarna, yrkesfiskare och fritidskaptener. Första personen som bestämde över Vingas framtid var Karl IX., grundaren av Götheborg på Hisingen, som uppfordrade 1606 slottsfogden på Älvsborg att bygga ett sjömärke på Vinga som skulle tjäna som vägvisare till hamnen i Göteborg. Och fyrti år senare byggdes en stuga för den förste båkvakt som garantera en viss sjösäkerhet.

Den första fyrtorn tändes på Vinga år 1841, den första fyren in Sverige med Fresnel-linser, och 1854 tillkom fyrmästarbostaden. Med den ökande sjötrafiken fick Vinga år 1890 en ny fyr, samma år som Gunnar Taube blev fyrmästare på Vinga. Samma år var avgörande för att Vinga blev senare ett utflyktsmål och är nu känd världen över. Gunnars son Evert Taube, den välkända vissångare, växte upp på Vinga och glömde aldrig barndomens ö. Idag finns det inte längre några fasta invånare på Vinga, men under sommaren kan man besöka ön och Taube museet som finns i den gamla fyrmästarbostaden.