Julkalender Göteborg: Stora Hamnkanalen

Visar inlägg med etikett Stora Hamnkanalen. Visa alla inlägg

22 december 2015

Packhusplatsen förvandlas till Packhuskajen

Lucka 22

Packhusplatsen utvecklades i och med att Göteborgs första hamn längs Stora Hamnkanalen gjorde framsteg. I början fanns det här bara en enda träbrygga och i slutet av 1600-talet förvandlades nästa hela platsen till kronans masthamn där mastvirke förvarades och mindre båtar kunde lägga till. Vid platsens yttersta kant byggdes år 1782 det första Sahlgrenska sjukhuset med hjälp av en donation från Nicolaus Sahlgren.

Sjukhuset blev kvar till 1823 och revs 1902. Området Packhusplatsen fylldes igen 1861 och 1870 bygges Posthuset med platsen framför sina fönster. Redan under 1890-talet bestämde man att flytta posthuset, men efter många problem med den nya tomten flyttades Posthuset så sent som 1925 till Drottningtorget där man idag hittar ett av de största hotellen i Göteborg.

Redan 1866 byggdes Stora Tullhuset på Packhusplatsen som fick sitt namn efter Packhuset, ett annat namn för Stora Tullhuset. Samma tiden utvecklades hamn- och varvsaktiviteter i Göteborg och staden planerade en kajanläggning längs Packhusplatsen, dagens Packhuskajen. De flesta husen längs och på Packhusplatsen byggdes under 1900-talet, utom Packhuskajen 8, kallat Kajskjul 8, som är det enda huset som fanns redan 1885 som skjul.

På Packhuskajen finns idag Operan vid Lilla Bommen och Casinot vid Stora Hamnkanalen. Längs kajen finns det världens största flytande fartygsmuseum, Göteborgs maritima centrum Maritiman, som öppnades 1987 när innerhamnen hade tömts med varvskrisen och de stora fartyg lade till vid ytterhamnen. På kvällarna ligger området öde och bara besökarna av Kajskul 8 smyger sig förbi de stora museifartyg som ligger längs kajen.

20 december 2015

Stora Hamnkanalen den första hamnen i Göteborg

Lucka 20

År 1620 började arbetet med Stora Hamnkanalen, innan staden Göteborg fanns. Efter två års byggarbete öppnades inte bara kanalen utan även den första hamnen i Göteborg. Från början fanns det här stenkajer som började vid mynningen och lede in till den delen som skulle bli Göteborgs center. Snart byggdes de första husen längs Stora Hamnkanalen. Residenset, som byggdes mellan 1648 och 1650, är det enda huset som finns kvar från den tiden och visar att det var bara de rikaste i den nya staden som hade pengar för att bo längs hamnen.

Om man pratar om Stora Hamnkanalen och den första hamnen i Gustav II Adolf:s Göteborg, så måste man tillägga att det inte var en hamn i dagens mening. Vattendjupet var så lågt att bara pråmar kunde passera och större båtar låg vid Klippan och senare också vid Stigbergskajen. Efter många olyckor på älven och i Stora Hamnkanalen försågs år 1670 sjökartan för Göta älv och kanalen med prickar för att undvika större problem.

För över 200 år blev Stora Hamnkanalen med Skeppsbron och Packhuskajen Göteborgs hamn. Kanalen var mycket frekventerat in på 1900-talet. Längs hela kanalen fanns det båtar och liv, men allt tog slut när man byggde dagens broar som inte kunde öppnas längre. Idag är det bara turistbåten Paddan som under sommaren använder Stora Hamnkanalen, och ibland en kajak eller en mindre motorbåt som vill väcka uppmärksamhet.

Vid Stora Hamnkanalen utspelades också en viktig del av Sveriges historia. Härifrån emigrerade över en miljon Svenskar för att lämna fattigdomen i Sverige med förhoppningen om att ha det mycket bättre på andra sidan av Atlantiska oceanen. Sista byggnaden som de besökte var Gamla Tullhuset som byggdes år 1866. År 2002 öppnades i byggnaden ett av de fyra statliga kasinon och från 2003 flytta även Emigranternas hus in på den övre våningen. Genom ett resecentrum vill staden Göteborg uppmärksama Stora Hamnkanalen på nytt och skapa en ny mötespunkt.

12 december 2015

Svenska Ostindiska Kompaniet och Sjömagasinet

Lucka 12

Redan Gustav II Adolf ville på sin tid skapa handelskompanier i Sverige eftersom andra länder gjorde stora vinster med handel med Asien, Afrika och Amerika. 1626 fick holländaren Willem Usselincx alla privilegier för att handla med Asien, men krig och handel gick inte ihop och projektet dog innan det första fartyget lämnade hamnen in Göteborg. Det tog över 100 år innan Sverige fick sitt handelskompani och 1731 grundades det Svenska Ostindiska Kompaniet med huvudkontor i centrala Göteborg.

Sjömagasinet och Sankta Birgitta i Klippan

Svenska Ostindiska Kompaniet hade ändå ett problem, de stora fartygen kunde inte komma längre in än till Klippan, ett område med industri långt ifrån staden Göteborg. Det fanns bara en lösning, att bygga en hamn och lagerbyggnader i Älvsborgs stad och sedan hämta varorna med mindre båtar som kunde trafikera mellan Klippan och handelskontoret vid Stora Hamnkanalen.

De första decennierna lastade man troligtvis varorna från Kina direkt från de stora fartygen till mindre båtar och transporterade varorna till handelshuset. Men med den tredje oktrojen letade den Svenska Ostindiska Kompaniet efter en bättre möjlighet och byggde Sjömagasinet. Det timrade lagret var cirka 60 meter långt och hade nio rum för olika varor. Efter Kompaniets upplösning år 1813 blev byggnaden till ett sillmagasin, senare flyttade lotsarna och Tullverket in och 1984 öppnades en restaurang i lagret som utvecklades med tiden till en exklusiv restaurang vid hamninloppet.

Några år innan Svenska Ostindiska Kompaniet hade sitt lager i Klippan byggdes en smedja i närheten som tillverkade ankare för ostindiefararen och verktyg som behövdes på fartygen. Senare bedrevs i huset ett sillrökeri och ett gjuteri. På 1880-talet blev smedjan arbetsplats för fångarna på Nya Varvet. 1970-talet renoverade Göteborgs stad byggnaden som tillhör de äldsta som finns kvar i Klippan.

14 december 2013

Jultomten på Kämpebron och Lilla Torget

Lucka 14

Jultomten fortsatte sin promenad till Lilla Torget som ligger vid Stora Hamnkanalen, vilken var den viktigaste kanalen i Göteborg. Längs kajen fanns det alltid liv och många handlare som sålde sina varor direkt från båtarna. Tomten blev nästan nostalgisk när han tänkte på den tiden. Nu låg den Stora Hamnkanalen nästan övergiven mellan husen.

När tomten gick över Kämbebron, en av de första broarna i Göteborg, så fanns det ingenting kvar från bron han hade sett på 1700-talet. De fyra kämparna hade jultomten aldrigt sett. I början av 1700-talet hade man byggd en ny bro och i stället för kämparna fanns det nu lejon som prydnader. Men även lejonen, Göteborgs symboldjur, hade försvunnit. När den nya bron invigdes 1925 hade staden inga pengar för något annat än bronsreliefer på räckena och brofästena.

Snart skulle gatorna längs Stora Hamnkanalen och Lilla Torget komma att bli populära igen. Västtrafik planerade ett av sina största resecentrum vid mynningen till Göta älv och Skeppsbron skulle blir ett modernt kvarter med pool vid älven. Tomten undrade om båtarna också skulle hitta tillbaka till Stora Hamnkanalen och vad de planerade för Lilla Torget.

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

11 december 2013

Jultomten på Brunnsparken

Lucka 11

Från Kungstorget promenerade Jultomten till Brunnsparken som under 1700-talet bara var en holme i Stora hamnkanalen. Den tiden var platsen dominerad av järnvågen som 1785 flyttades till Järntorget. Den stora byggnaden från Pontus Fürstenbergs tid fanns ännu inte. När jultomten var här förra gången hette platsen Järnvågsplatsen och inte Brunnsparken.

Idag pratar man om Brunnsparken och menar då den park som mellan 1834 och 1858 hade en hälsobrunn och senare ett badhus, nu fanns inte längre brunnen och tomten tyckte inte heller att man nuförtiden kunde prata om en park. Människorna sprang till bussar och spårvagnar eller ville snabbt komma till Nordstan för att handla. En park utstrålar lugn och ro, man jäktar inte från den ena till den andra sidan för att fortsätta med buss eller spårvagn.

Jultomten undrade om lite grönt, nya mosaikplattor och bättre belysning under vintern verkligen skulle skapa den park som politikerna i Göteborg trodde. Redan nu var hållplatserna runt Brunnsparken Sveriges mest trafikerade knutpunkten för kollektivtrafiken och med nya satsningar som Västlänken skulle det blir ännu mer trafik. Kan de här i Göteborg inte bestämma sig hur de ville ha det i Brunnsparken?

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.