Jultomten besöker Liseberg

Lucka 24

Den sista delen av Göteborg som jultomten valde blev Liseberg. Det pratades så mycket om Jul på Liseberg, julmarknaden och vilken upplevelse de var att komma dit i juletider. Tomten tyckte att det var litet konstigt att man måste betala inträde för att kunna köpa något på marknaden. Det var helt okej att man betalar för en attraktion, show eller en resa med renar genom Liseberg, men bara för att julhandla?

Jultomten undrade också varför Liseberg inte hade fritt inträde, en enda dag under julen, för alla de barn och deras föräldrar som inte hade råd att gå in på Liseberg. Kanske var tanken på pengar i Göteborg större än den gamla jultraditionen. Tidigare försökte alla i ett samhälle göra något för de fattiga barnen. Jul var inte längre en dag då Göteborg öppnade sitt hjärta.

Jultomten var inte nöjd med sin resa till Göteborg. Han hade inte hittad samma jul och samma öppenhet som under 1700-talet. I framtiden skulle han se lite närmare hur Göteborg utvecklades. Kanske måste han skicka några änglar som visade politikerna vägen och öppna deras hjärtan. Snart skulle det vara jul igen ...

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomten hoppas på jul vid Drömmarnas kaj

Lucka 23

När jultomten kom till Drömmarnas kaj så visste han direkt att det inte handlade om lyckliga drömmar här inte. Vid kajen fanns de endast gamla fartyg och nästan ingen av dem skulle klara en lång resa på havet. Några andra låg redan på grund och ingen brydde sig. Drömmarnas kaj verkade nästan gömd i en annan tid, kanske en tid när man drömde om en bättre framtid.

Jultomten upptäckte att drömmarnas kaj hette i verkligheten Gullbergs kaj, ett namn efter fästningen Gullbergs hus, en av de viktigaste borgarna i Västra Götaland under medeltiden som hade sina anor från 1200-talet som även nämndes i Erikskrönikan från år 1303. På 1700-talet fanns det inte mycket mer än rester av borgen och Skansen Lejonet vid Drömmarnas kaj.

Nu blev jultomten verkligen fundersam, man hade inte bara glömt Göteborgs rika historia vid kajen. Med alla förändringarna, den nya bron, den nya järnvägsstationen, den planerade Götatunneln och alla andra planer, måste ju också Drömmarnas kaj försvinna. Säkert kunde man bygga några hus här för dem som vill bo vid vattnet och hade tillräckligt med pengar.

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomten ville se Skeppsbron

Lucka 22

Jultomten hade hört så mycket om Skeppsbron att han ville se hur kajen blev efter 1700-talet längs Göta älv. När han var här förra gången hade man redan börjat att skapa en hamn här vid Stora Hamnkanalens mynning. För 300 år sedan var området vassmark som man började att fylla igen. Det tog ändå till 1853 tills det första ångfartyget kunde lägga till vid kajen.

Vad jultomten upptäckte nu innan jul var inte särskilt vackert. Överallt längs kajen byggdes det, Stenpiren hade nästan försvunnit och det fanns inte ens en tavla som visade hur det skulle se ut när det blev färdigt. Just nu fanns det inget mellan den gamla Tullhuset och Rosenlundskanalen som lockade.

Jultomten visste ju att man villa förändra hela kajen, bygga ett stort resecentrum, butiker och lägenheter till höga priser med utsikt över älven. Han undrade om de inte hade tänkt på att vattnet skulle stiga med en halvmeter de närmaste 50 åren. Ville de bygga en mur längs vattnet eller kunde man inte komma hit vid det årliga högvattnet? Hade de glömt detta problem i Göteborg?

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomten går till Domkyrkan

Lucka 21

Vid Korsvägen var jultomten långt ifrån 1700-talets Göteborg, så han vände och riktade sina steg tillbaka till Göteborg inom Vallgraven. Domkyrkan måste ju vara något speciellt under jul, men när han promenerade längs Kungsgatan upptäckte han att det fanns mer juldekorationer över gatan för att locka kunderna till butikerna, än vad det var vid Domkyrkan. Kanske hade man glömt en del av jultraditionen i Göteborg.

Jultomten kom till Västra Hamngatan som hade förändrats otroligt mycket de senaste 300 åren. När han var här förra gången fanns det inte en men två gator som gick längs Västra Hamnkanalen. Han mindes att vattnet från kanalen användes för nästan allt, även för att laga mat och tvätta sig i. Göteborgare visste inte att det illaluktande vattnet och sjukdom hängde ihop.

Men jultomten mindes inte bara Västra Hamnkanalen, utan han mindes också hur elden hade förstört över 200 bostadshus och Domkyrkan hade varit en ruin som man började att bygga upp på nytt. Den nya kyrkan fick tyvärr samma öde som den gamla. Reden 1802 brann hela kvarteret igen.

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomten kommer till Korsvägen

Lucka 20

Från Heden fortsatte jultomten till Korsvägen, en plats som inte fanns iunder 1700-talet, men namnet gjorde honom lite nyfiken. Visserligen fanns det inget kors där men det var inte heller en korsväg utom en stor plats där flera gator mötes och nästan varje minut kom en buss eller spårvagn för att släppt av och på folk.

Namnet Korsvägen var rätt gammalt för en plats utanför det tidigare Göteborg. Redan 1785 skrev en tidning om ”Korswägen” utan att man idag verkligen vet var Korsvägen låg och varifrån namnet kom. De första husen i området byggdes nästan 100 år efter Korsvägen nämdes i Götheborska Nyheter och Örgryte, den närmaste stadsdelen, fanns minst 200 år innan Gustav II Adolf grundade dagens Göteborg.

Som nästan överallt i Göteborg hörde Jultomten också vid Korsvägen att allt skulle förändras, med en tågstation, tunnlar och hela ytan skulle bli en attraktiv plats mellan Mässan, Liseberg och Universeum. Men troligtvis blev namnet Korsvägen kvar, det enda som hade an anknytning till det nästan 400 år gamla Göteborg.

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomten kommer till Heden

Lucka 19

När jultomten kom till Heden mindes han hur det hade varit där under 1700-talet. På den tiden fanns det inga hus, på en del av området fanns ett tegelbruk som Holländarna först använde och från 1629 staden Göteborg själva för att bygga stenhus. De la ner verksamheten för 163 år sedan. Tegelbruket var redan borta när man byggde husen runt om Heden.

De andra delarna av Heden var i början av 1700-talet ett övningsområde för militären. Än idag pratar man om Exercisheden. Militären lämnade området redan i slutet av 1800-talet och efter Industriutställningen år 1891 började man spela fotboll på ängarna. Första spelet mellan Örgryte IS och IS Lyckans Soldater spelades den 22 maj 1892.

Medan jultomten tänkte på den gamla tiden, hörde han att också Heden snart skulle förändras. Den nya lekplatsen var nästan klar, men staden funderade på att bygga hus längs Heden. Hela parkeringsplatsen skulle försvinna och delar av fotballplanen verkade också störa stadens dirigenter. Tomten var nu säkrare än för några dagar sedan att han inte skulle känna igen Göteborg om bara 15 år, man planerade en ny stad och ville inte behålla den nuvarande karaktären.

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomten promenerar genom Trädgårdsföreningen

Lucka 18

Trädgårdsföreningen ligger näst intill Drottingtorget. Jultomten hoppades att hitta julatmosfären i Göteborgs äldsta parkanläggning från 1842. Trädgårdsföreningen blev Sveriges första park som förklarades som byggnadsminne. När jultomten hade varit här under 1700-talet var anläggningen bara en äng utanför staden och var ett försvarsområde längs Vallgraven.

Jultomten tyckte att de hade lyckats bra med Trädgårdsföreningen med det berömda Rosariet, tack vare många donatorer. Senare var det fröhandeln som finansierade anläggningen till en stor del. Tyvärr finns den inte längre kvar, liksom restaurangen som brann ner 1965 och ingen ville bygga upp igen.

Men en Göteborgsk jul hittade jultomten inte i Trädgårdsföreningen. Hela anläggningen verkade öde och tom, några träd hade kapats och skulpturerna såg ingen. Andra städer skulle ha en skulpturpark på en sådan här plats för att locka hit besökare, men ingen i Göteborg verkade vara intresserad av sådan här en idé. Lite julstämning kunde också ge lite liv åt parken.

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomten besöker Drottningtorget

Lucka 17

Från Lilla Torget gick jultomten till Drottningtorget, han gick nästan samma väg som den tidigare Vallgraven tog. Även här på platsen fanns inget kvar som påminde om 1700-talet, inte Drottningsporten som de hade byggd med stenar från Gamla Älvsborg och Slusskvarnen revs 1872. Den äldsta byggnaden var nu Centralstationen som byggdes delvis med stenar av bastionen Rex.

Jultomten tittade på alla byggnaderna runt om Drottningtorget och undrade varför man inte hade den minsta känsla av jul här, på en plats där flera personer, på en dag, bytte tåg, spårvagn eller buss än på någon annan plats i Göteborg. Varför hade man inte skapat något som välkomnar besökare från andra städer och länder? På Drottningtorget kände man sig inte välkommen, man ville helllre fly.

Som tur var gick det längs kanalen den ena spårvagnen efter den andra så att man kunde hitta till det verkliga Göteborg. Jultomten hade hört att den första hästspårvagnen började frekventerade här den 9 december 1881 och nu var det en knutpunkt för alla elektriska spårvagnar. Hur skulle det bli om Göteborg fortfarande växte och fler och fler personer måste åka här?

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomten vid Lilla Bommen

Lucka 16

Vid Lilla Bommen fanns inget kvar av det jultomten hade sett under 1700-talet. Östra Hamnkanalen hade blivit en bred gata. Av Vallgraven fanns inte ett spår och hamnen med tullstationen hade blivit en gästhamn mitt i staden, för de som kunde betala avgifterna. Det enda som påminde lite om den gamla tiden var de större båtarna vid kajen som transporterade turister till Göteborgs skärgård.

Bastionen Gustavus Primus hade förvandlats till Operan, Läppstiftet och Barken Viking vilka lockade nästan alla gäster till Lilla Bommen. Tvärs över gatan fanns det stora köpcentret Nordstan. Handla var något alla gäster i Göteborg skulle göra, även om det inte fanns en enda souvenir som representerade Göteborg. Men en älg eller dalahäst fanns det att köpa för dem som inte ville ha en tröja med ”I love Go:teborg”.

Jultomten undrade bara hur Lilla Bommen skulle förändras när den nya bron över älven byggdes. Lilla Bommen blir säkert lika futuristisk som bron själv. Om Göteborgarna verkligen visste vad staden planerade för att skapa ett nytt område som skulle gå från Lilla Bommen till Drömmarnas kaj? Tomten var redan efter 16 dagar helt säkert på att han inte skulle känna igen Göteborg om bara 15 år.

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomten kommer till Packhusplatsen

Lucka 15

När jultomten kom till Packhusplatsen, kändes det lite konstigt. Den stora platsen från 1700-talet var nästan tom och där det tidigare kom båtar med sina varor och Göteborgs arbetsliv pulserade, fanns det nu ett Casino, Hovrätten, ett båtmuseum på sommaren och inget folk fanns på den stora ytan. Julen kändes inte här heller, en bred gata för bilar delade Packhusplatsen mitt i tu. Hur skulle folk komma hit?

Förändringarna vid Packhusplatsen var enorma efter det att man hade byggt det Stora Tullhuset år 1866 och tjänstemänen inte bara kontrollerade varor som kom till Göteborg eller lämnade staden, man kontrollerade också över en million utvandrare som hoppades hitta rikedomen i det stora landet Amerika. Ankomsten av Amerikabåtarna var ett av de största evenemangen i Göteborg under många år och förändrade hela staden.

Jultomten undrade hur man tänkte i Göteborg. På ena sidan fanns Lilla Bommen med ett rik liv och på andra sidan, längs Skeppsbron, ville man skapa en ultramodern stadsdel, men hur var det med Packhusplatsen som fanns precis mitt emellan dessa attraktioner. Göta älv är väl en av de största magneter i staden, visserligen inte vid Packhusplatsen.

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomten på Kämpebron och Lilla Torget

Lucka 14

Jultomten fortsatte sin promenad till Lilla Torget som ligger vid Stora Hamnkanalen, vilken var den viktigaste kanalen i Göteborg. Längs kajen fanns det alltid liv och många handlare som sålde sina varor direkt från båtarna. Tomten blev nästan nostalgisk när han tänkte på den tiden. Nu låg den Stora Hamnkanalen nästan övergiven mellan husen.

När tomten gick över Kämbebron, en av de första broarna i Göteborg, så fanns det ingenting kvar från bron han hade sett på 1700-talet. De fyra kämparna hade jultomten aldrigt sett. I början av 1700-talet hade man byggd en ny bro och i stället för kämparna fanns det nu lejon som prydnader. Men även lejonen, Göteborgs symboldjur, hade försvunnit. När den nya bron invigdes 1925 hade staden inga pengar för något annat än bronsreliefer på räckena och brofästena.

Snart skulle gatorna längs Stora Hamnkanalen och Lilla Torget komma att bli populära igen. Västtrafik planerade ett av sina största resecentrum vid mynningen till Göta älv och Skeppsbron skulle blir ett modernt kvarter med pool vid älven. Tomten undrade om båtarna också skulle hitta tillbaka till Stora Hamnkanalen och vad de planerade för Lilla Torget.

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomten vid Kronhuset

Lucka 13

Från Gustav Adolfs Torg till Kronhuset och Kronhusbodarna tog det bara några minuter att gå och Jultomten hittade det gamla tyghuset. Det såg ut som han mindes det från 1700-talet. Husen omkring planerades redan under hans senaste vistelse. Kronhuset var en av de få byggnaderna som fanns kvar från när Göteborg grundades.

På gården fanns det turistgrupper, i Kronhuset hölls den årliga julmarknaden och kaféet på hörnan verkade vara välbesökt. Tomten uppskattade området mitt i Göteborg som hade behållit en historisk atmosfär där man kunde drömma om tiden från 1600-talet när man började att bygga en ny stad vid Göta älv.

När jultomten strövade längs med bodarna som var fyllda med hantverk som passar i juletid, hörde han att byggnaden var stängd nästan året om och öppnades endast för några konserter, julmarknaden och andra få evenemang. Varför öppnade en stad som letar efter turister inte en byggnad som denna som de gör i andra städer. Kanske kunde man ha en permanent utställning här till minne av Göteborgs historia?

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomtens besök på Gustaf Adolfs Torg

Lucka 12

När Jultomten kom till Gustaf Adolfs Torg fanns bara Rådhuset kvar. Stadshuset byggdes kort tid efter hans senaste besök på första hälften av 1700-talet. Den stora platsen hade förändrats, lindarna, som planterades 100 år innan hans förra besök i Göteborg, fanns inte längre kvar och båtplatserna hade försvunnit längs kanalen.

Jultomten tyckte att det var bra att skampålen för kåkstrukningen hade försvunnit och att inte fängelsen längre fanns kvar. Gustaf Adolfs Torg verkade ändå inte så inbjudande nu i juletiden. Det fanns bara arbetsbodar för byggarbetare och statyn var inpackad. Det fanns nästan ingen plats för den traditionella julmarknaden, men det gjorde ändå inget, det var ingen riktig julmarknad längre. Det var snart 100 år sedan den var här för första gången.

Efter några minuter på platsen och ha lyssnat på byggnader, stenar och människor som fanns på och vid Gustaf Adolfs Torg kom jultomten till slutsatsen att platsen inte längre hade något liv. Den var bara som ett monument som visas på tio minuter för turister. Varför fanns det inga kaféer på platsen eller något som bjuder in alla Göteborgare till att stanna för några minuter, att vila eller ha en pratstund med varandra. Troligtvis ville Göteborgs politiker bakom fönstren inte ha medborgarna på platsen.

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomten på Brunnsparken

Lucka 11

Från Kungstorget promenerade Jultomten till Brunnsparken som under 1700-talet bara var en holme i Stora hamnkanalen. Den tiden var platsen dominerad av järnvågen som 1785 flyttades till Järntorget. Den stora byggnaden från Pontus Fürstenbergs tid fanns ännu inte. När jultomten var här förra gången hette platsen Järnvågsplatsen och inte Brunnsparken.

Idag pratar man om Brunnsparken och menar då den park som mellan 1834 och 1858 hade en hälsobrunn och senare ett badhus, nu fanns inte längre brunnen och tomten tyckte inte heller att man nuförtiden kunde prata om en park. Människorna sprang till bussar och spårvagnar eller ville snabbt komma till Nordstan för att handla. En park utstrålar lugn och ro, man jäktar inte från den ena till den andra sidan för att fortsätta med buss eller spårvagn.

Jultomten undrade om lite grönt, nya mosaikplattor och bättre belysning under vintern verkligen skulle skapa den park som politikerna i Göteborg trodde. Redan nu var hållplatserna runt Brunnsparken Sveriges mest trafikerade knutpunkten för kollektivtrafiken och med nya satsningar som Västlänken skulle det blir ännu mer trafik. Kan de här i Göteborg inte bestämma sig hur de ville ha det i Brunnsparken?

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomten på Kungstorget vid Saluhallen

Lucka 10

Ett besök i Göteborg utan att se hur det hade gått med alla marknader som fanns under 1700-talet längs Vallgraven och vid Stora Hamnkanalen skulle inte vara ett besök för jultomten. Han mindes hur smutsigt vattnet i kanalerna hade varit och den dåliga lukten som under sommaren svävade över Göteborg.

Jultomten tyckte att en fin saluhall verkligen var en bra idé och den på Kungstorget verkade trevlig och ren. Byggnaden från 1888 var lockande och unik. Men han blev besviken när han hörde att hyran var så hög. Byggnaden var ju byggd med Sven Renströms pengar, en man som ville skapa något för alla Göteborgare och ville att donationen skulle gå till Saluhallen och inte att politikerna skulle tjäna mycket pengar på den.

Efter att ha funderat några minuter visste jultomten vad som var fel med Saluhallen och Kungstorget. Här fanns inte en marknad i anslutning till hallen som i många andra länder, vilket turister från hela världen uppskattade. Här fanns det bara bilar och en yta som inte var av intresse för någon. Politikerna i Göteborg hade redan några idéer hur man kunde förändra platsen, men en marknad under bar himmel skulle det aldrig mer bli.

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomten promenerar längs Kungsportsavenyn

Lucka 9

Från Näckrosdammen gick jultomten tillbaka till Kungsportsavenyn, han ville se den stora paradgatan med sin allé, Kalmarehuset i Engelska Kvarteret och han ville veta vad som hände med den första butiken som öppnades 1914 på nr 24 samt alla trädgårdarna framför husen.

Det som jultomten upptäckte var inte precis en aveny i samma stil som i andra länder. Det enda som liknade en aveny var de breda trottoarerna. Kalmarehuset fanns kvar, men många andra hus som skulle fira sina 100 år fanns inte längre kvar. Trädgårdarna försvann efter Andra Världskriget och butikerna var inte precis de som man letar efter längs en aveny. En så fin gata vilkens yngsta delar inte ens var 100 år gammal, var inte vårdad som en paradgatan som lockar människor från hela världen.

Medan jultomten funderade över alla förändringar som de hade gjort med Kungsportsavenyn efter världskriget, hörde han att Avenyn skulle förändras till nästa århundradefirande år 2021. Det fanns inte så många idéer och alla hade gemensamt att man måste har mer grönt, många Kaféer och restauranger och mindre trafik. Så som tomten såg det, skulle avenyn förlora sin identitet och blir en världstadsaveny lik dem som planeras över hela världen. Ingen arkitekt hade tänkt på Göteborgs klimat och att det fanns byggnader på båda sidorna som måste integreras när man planerar en världsattraktion.

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomten upptäcker Näckrosdammen

Lucka 8

Från Götaplatsen gick jultomten direkt till Näckrosdammen. Han gillade namnet och ville se vad Göteborgarna hade gjort med en gammal kohage. När han upptäckte dammen med alla sina växter och fåglar blev han riktig förtjust i parken. När politikerna hade anlagt detta grönområde till Göteborgsutställningen för nästan 100 år sedan hade de verkligen skapat en idyll.

Jultomten promenerade längs dammen och hittade även den gamla teatern. Han tyckte att det var synd att den var helt förfallen. Säkert hade det varit helt fantastisk här när man sjöng in våren, när man kunde besöka en teaterpjäs eller se en film under fri himlen. Det behövdes ju inte mycket för att underhålla en sådan plats.

Men sedan hörde han röster frän överallt att politikerna hade, gemensamt med universitetet, bestämt att Näckrosdammen måste förändras. Man kunde tjäna pengar om man byggde några hus, rev de gamla och skapade en stor campus för studenterna som kunde festa här i parken. Vem tänkte på alla barn och alla andra som älskade Näckrosdammen som den var, även om man kunde underhålla den litet bättre. Träden var hundra år gamla och i rhododendronbuskarna gömde sig fåglarna. Vilket paradis man tänkte förstöra.

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomten kommer till Götaplatsen

Lucka 7

När Jultomten fortsatte sin promenad mot Götaplatsen, kom han till ett område som inte hade något att göra med 1700-talets Göteborg. Förra gången när han var här fanns det bara kohagar, betesmark och berg. På den tiden trodde ingen att Göteborg skulle sträcka sig ända hit och även bli en av stadens symboler.

Även om Götaplatsen inte ens var 100 år gammal och dominerade hela Kungsportsavenyn, så hade staden återigen stora idéer. Politikerna ville inte längre se platsen som en avslutning. Avenyn skulle på något sätt leda oss vidare till Näckrosdammen, Liseberg och Universeum. Man tyckte inte längre om att staden ”slutade” här för turisterna. Jultomten försökte att få mer information om hur Götaplatsen skulle förvandlas, men politikerna var tysta och befolkningen visste inget om de olika planerna och idéerna. Det fanns så mycket som staden planerade för den stora festen år 2021 men det berättade de inte så mycket om.

Carl Milles Poseidon, även kallat ”Poseidons hämd” efter en gammal legend som inte många Göteborgare känner till, kan idag kanske symbolisera Göteborgs andan. Han hade blivit havsguden efter ha lurat Hades med hjälp av Zeus. Och hans rykte var inte det allra bästa heller, han hade för många erotiska eskapader utanför äktenskapet.

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomten besöker Vasaparken

Lucka 6

När jultomten kom till Vasaparken mindes han de fattiga som började att bygga några trädkåkar här i den nuvarande parken på slutet av 1700-talet, folk som inte var välkomna i staden mellan vallgravarna. Han hade också hört att området senare blev kallat Skojarbacken och blev Göteborgs så kallade slumkvarter. Även om de flesta som bodde här bara var fattiga och inte hade någon annanstans att gå till, så hade alla ett jättedåligt rykte.

Den nuvarande Vasaparken är lika gammal som Vasagatan, den fick sin roll som park år 1908, när universitetsbyggnaden öppnades. I början fanns det studenter och lekande barn här, men snart kom de första problemen. Barnen från Vasastan fick inte leka med barnen från Landala, även om parken var för alla i området. Rika blandade sig inte så gärna med arbetare och vice versa.

Idag var Vasaparken nästan tom. En tjej lekte med sin hund och ett äldre par promenerade under träden efter ha besökt Vasakyrkan, som låg på andra sidan gatan. Jultomten hade hört att Göteborg försökte integrera parken i staden, men det lyckades inte så bra. Visserligen pratade man inte längre om bluffmakare, spågummor och dagdrivare som besökte parken, men det fanns många som trodde att backen var en plats för kriminella, alkoholister och festande ungdomar. Man gjorde faktisk inte heller så mycket för att locka hit Göteborgare.

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomten promenerar längs Vasagatan

Lucka 5

Efter att jultomten hade lämnat Haga Nygata fortsatte han längs Vasagatan, en del av staden som han mindes med sitt jordbruk, sina ängar och sina trädgårdar och några paviljonger. Visserligen fanns inget kvar av 1700-talet, Göteborg var inte längre staden som Linné nämnde i en tid då Göteborg hade mindre antal invånare än dåtidens Uppsala.

När jultomten hörde att Vasagatan var bara lite mer än 100 år, fattade han hur snabbt Göteborg hade utvecklats tack vare hamnen, Ostindiska Kompaniet och järnet från Bergslagen som blomstrade redan under 1700-talet. Att de vackra husen längs Vasagatan var byggda för viktiga personer med bra inkomst var självklart.

Och ändå hörde tomten klagomål längs Vasagatan som inte kom från människor eller hus utan från träden. De vackra lindarna, nordiska träden som var över 100 år gamla, var rädda. Göteborg ville inte längre ha de 200 träden utan de planterade freemanlönn, prydnadsträd som tidigare aldrig hade funnits i Sverige. Men träden var inte bara rädda att dö, de tänkte på alla insekter, fåglar och andra djur som nu bodde i lindarna. Hur skulle de kunna stanna i Göteborg med bara unga träd som inte gav dem samma miljö. Nu blev också jultomten bekymrat. Var staden inte regerad av personer som kunde se helheten av stadsmiljön. Att majoriteten av de vackra lindarna inte var sjuka, var för jultomten en självklarhet, en lind kan bli 800 år gammal. Han tänkte också på alla lindar som försvann i Lindholmen och många andra delar av det gamla Göteborg.

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomten besöker Haga

Lucka 4

Nu bestämde sig jultomten att följa några turister till Haga och upptäckte att de inte letade efter det verkliga Haga, utan till en enda gata, Haga Nygata, som de senaste åren har utvecklats till en sevärdhet med sina kaféer och butiker. Turisterna pratade om de vackra Landshövdingehusen och var nästan lite avundsjuka på dem som bodde där.

Tomten mindes hur det hade varit när han besökte Göteborg under 1700-talet. Inga hus från den tiden fanns kvar och han hade hört att man hade byggt den här delen av staden för arbetare, vilka man inte ville ha i innerstaden. Haga fanns utanför Vallgraven och man hade planerad att förstöra alla hus om fienden närmade sig. Idag fanns det inget kvar från den tiden och även de som hade mer pengar än andra bodde nu i Haga, inte många arbetare och fattiga som fram till 1960-talet.

När jultomten lämnade Haga Nygata och ville se mer från det gamla Haga, upptäckte han att Göteborg hade rivit 80 procent av de historiska husen från 1800-talet, de resterande 20 procenten hade de behållit och skyddade. Tomten undrade om det bara var pengar som nu styrde i Göteborg eller om det också fanns något lite hjärta kvar. Just nu lyssnade jultomten bara till allt, människorna han mötte, gatorna han gick på och husen han såg under sin promenad genom staden, men snart skulle han veta mer om dagens Göteborg.

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomten på Järntorget

Lucka 3

När Jultomten kom till Rosenlundskanalen och det gamla Göteborg, fanns varken vallar eller befästningar kvar och vid kajen fanns inte längre hamnbasängen där båtarna från Tyskland och England la till. Tomten hittade dock till Järntorget som också hade förändrats. Tullhuset och Järnvågen fanns inte längre. Järntorget var tidigare en enda stor plats med många aktiviteter men nu var den delad i två delar, Järntorget och Olof Palmes Plats.

Tiderna förändras, tänkte jultomten när han observerade folket som kom med spårvagnarna och hade bråttom till jobbet. Vid Järntorgsbrunnen fanns det några män med ölburkar i handen och vid andra hörnet upptäckte han en grupp fattiga personer som pratade rumänska. Visserligen hade han hört om Romer, men jultomten kunde inte förstå varför ett land som var så rikt som Sverige hade fattiga utan att kunna hjälpa dem.

Jultomten tittade sig omkring på platsen som hade varit så betydande för Göteborg. Förutom de som sprang till spårvagnarna eller jobbet, de fattiga och de med ölburkar i handen fanns det också några turister med kamera som fotade de nakna kvinnorna på Järntorgsbrunnen. Som han hade hört, var Järntorget arbetarnas centrum. Varför fanns det inget som berättade platsens historia? Turisterna gick till Haga och upptäckte inte ens den nya Olof Palme Plats, därför att man inte kunde se något som lockande dem från platsen bortom spårvagnarna.

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Jultomten på Lindholmen

Lucka 2

Först tar jultomten vägen om Lindholmen och han undrade vad som hade hänt med jordbruket, med alla lindar som fanns på 1700-talet och vad hade hänt med varvet som började utvecklas när han hade varit här senaste gången.

Sannegården med sitt biskopssäte, sillsalterier och trankokerier fanns inte längre. Vad jultomten kunde se var moderna byggnader utan själ som var bestämt för forskning och internationationella företag. Tomten hade ju inget mot det men undrade varför man hade byggt ett område som blev alldeles tomt på kvällen och varför man hade byggt ett universitet på Lindholmen när de flesta studenterna inte hade tillgång till bostäder i närheten. Säkert var jultomten med sin ålder gammaldags inställd men han ville nu veta lite mer om staden som ville bli en modellstad om bara några år.

Jultomten trodde att det kanske inte var en bra idé att börja sin resa genom Göteborg på Lindholmen och Norra Älvstranden. Han åkte till den andra sidan av älven och ville besöka den del av staden som sjöd av liv under 1700-talet.

Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin

Tomtens ankomst på Göta älv

Lucka 1

När jultomten funderade på vilken stad han skulle se i år, bestämde han sig för Göteborg. Han kom på idén då man på senaste tiden hade pratat så mycket om Göteborg på Nordpolen och det senaste besöket som han hade gjort i staden var någon gång under 1700-talet. Ryktena om Göteborg gick åt alla håll. Han hörde om allt från skandaler till skjutningar. Han hörde också att man planerade ett firande som skulle få hela världen att upptäcka ett strålande Göteborg. Man pratade om byggprojekt, gondoler över älven, nya grönområde och mycket mer. Jultomten ville nu se hur de skulle få ihop allt.

För att komma till Göteborg lämnade han renarna och släden hemma. Det enklaste sättet att nå staden var på vattnet. Jultomten mindes staden med kanalerna och varven, samt att det byggdes överallt för fattiga och rika. När han nu kom genom Göta älv, kände han nästan inte igen Göteborg. Allt var så annorlunda. Inga barn lekte längs kajerna och inga arbetare fanns kvar i de stora byggnaderna längs vattnet. Han undrade vad som hade hänt med Göteborg. Han tänkte att stanna tills jul i Göteborg för att förstå alla de förändringarna till både höger och vänster om älven.

Även om det är logiskt att jultomten inte kände igen Göteborg, så vet vi i Göteborg hur det kunde bli som det blev och de följande 23 dagarna försöker vi visa jultomten vårt Göteborg. 24 foton guidar jultomten genom staden och med 24 detaljfoton ställer jag er Göteborgare en fråga: Var finns det, vad är det och vad betyder det? Skriv svaren i en kommentar och efter jul levererar jag svaren.

Copyright: Herbert Kårlin